Mitt anletes svett

Jag tycker om lukten av svett. Inte lukten av svett efter att man inte tvättat sig på länge eller bara varit ute en varm sommardag. Egentligen inte heller själva lukten, men själva meningen med lukten. Some en bok berättar den en historia om en ansträngning, om något tungt och jobbigt som man klarat och kan vara stolt över. Sen tar man en dusch och

-vänder blad-

sköljer av sig lukten, historien. Just då, då mår man bra.

Jag ska berätta en historia för mig själv imorgon, det var lite för länge sedan nu tror jag bestämt.

|


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0